Fem sätt att lura sig själv

1. Bara de som överlevde

Den som testar en regel på dagens största bolag testar på vinnare. Bolag som föll och försvann finns inte med, och det var just dem en regel hade behövt klara sig igenom. Så här gick det för de 15 största bolagen i USA i dag som fanns för 20 år sedan:

I mitten blev bolagen 26 gånger pengarna, och 14 av 15 slog index. Hela S&P 500 med utdelningar blev 7,8 gånger. I index fanns också de bolag som gick dåligt och åkte ut på vägen. Ingen kunde 2006 veta vilka som skulle bli störst.

Bolagen i Stockholm i den här kursen är också dagens största, och det gäller även studien om teknisk analys. Därför testas regeln också på ett helt index, där inget har sorterats bort.

2. En titt in i framtiden

Det är lätt att råka använda en kurs som inte fanns när beslutet togs. Om testet äger aktien redan den dag kursen går över snittet, och räknar med den dagens uppgång, har det tittat en dag framåt. På S&P 500 sedan 1928 gav 200-dagarsregeln 6,9 % per år. Med en dags titt framåt blev det 16,5 %, och det största fallet krympte från −54 % till −26 %. Felet ryms på en rad i ett kalkylark.

3. För många försök

Varför just 200 dagar? Vi provade 12 längder på snittet, från 25 till 300 dagar, och delade historiken i två halvor:

Bäst på första halvan var 150 dagar, med 6,2 % per år. På andra halvan kom samma längd på plats 5 av 12. Bäst där var 200 dagar, som hade legat på plats 5 under första halvan.

Den som provar många varianter och väljer den bästa har till stor del valt den som hade tur under just den tiden. Ju fler försök, desto bättre ser den bästa ut, utan att regeln blir bättre. Därför sparar man en del av historiken som man inte tittar på förrän regeln är bestämd.

4. Inga kostnader

Regeln gjorde 589 köp och försäljningar på 98 år, ungefär 6 om året. Varje affär kostar courtage och spread, och en vinst ger skatt. Hur mycket det tar står i lektionen om courtage och skatt i testet.

5. Perioden som passar

Samma regel, årtionde för årtionde:

Regeln slog att behålla index under fem av de tio årtiondena: 1930-talet, 1940-talet, 1960-talet, 1970-talet och 2000-talet. Den kom efter under 1950-talet, 1980-talet, 1990-talet, 2010-talet och 2020-talet. Ett test som bara täcker några av dem kan visa nästan vilket svar som helst, beroende på var det börjar.

Att leta efter det som stöder det man redan tror kallas bekräftelsefällan, och att efteråt tycka att utfallet var självklart kallas efterklokhet. Båda gör det lätt att välja den period och den variant som ser bäst ut.