Vad är en fondrobot?

Så fungerar en fondrobot

1. Frågor. Hur länge du ska spara, vad du har, och hur du tänker om att förlora pengar. Pensionsmyndighetens genomgång 2018 fann att antalet frågor skilde sig från två till runt tjugo.
2. En blandning. Svaren blir en fördelning mellan aktier och räntor, och ibland fler slag av tillgångar. Mer aktier betyder större svängningar.
3. Skötsel. När aktierna har stigit mer än räntorna säljer roboten lite aktier och köper räntor, så att fördelningen blir som den valda igen. Det kallas rebalansering. Vissa robotar sänker också andelen aktier när sparandet närmar sig sitt slut.

En robot gör alltså det du annars kan göra själv med några indexfonder och en räntefond, med en fast regel för när du ska köpa och sälja.

Vad den kostar

Den som ger råd om placeringar eller förvaltar dem åt andra behöver tillstånd från Finansinspektionen. En robot tar ofta en egen avgift ovanpå fondernas. Här är ett påhittat exempel med 0,25 % för tjänsten och 0,15 % för fonderna, på 100 000 kr som växer 7 % per år före avgifter, som i lektionen om avgifter.

Första året kostar tjänsten 250 kr. Över 30 år blir skillnaden 52 721 kr, eftersom avgiften dras från allt som har vuxit. Om tjänsten är värd det beror på om du annars hade sparat med samma regler själv.

Värt att veta innan

• Robotens svar bygger på dina svar. Ändras ditt liv behöver du ofta ändra svaren själv.
• Blandningen med räntor gör att roboten oftast faller mindre än börsen i ett ras, men stiger också mindre. Hur obligationer rör sig styr den delen.
• Pengarna ligger i fonderna, inte hos roboten. Fondens egendom hör till spararna, se lektionen om fonder.

Källa

• Pensionsmyndigheten, Robotrådgivare – en marknadsöversikt, 2018, läst 5 november 2026.