Vad är styrränta?

Hur räntan når hushåll och företag

Riksbanken styr den kortaste räntan, den som bankerna betalar när de lånar pengar av varandra från en dag till nästa. Bankerna sätter sedan sina egna räntor på lån och sparande utifrån den. Riksbanken beskriver kedjan så här, i exemplet när inflationen är för låg:

1. Riksbanken sänker styrräntan.
2. Bankerna sänker räntorna till sina kunder.
3. Hushåll och företag lånar mer, och konsumtion och investeringar ökar.
4. Den ekonomiska aktiviteten och inflationen ökar.

Är inflationen för hög går det åt andra hållet: en högre ränta dämpar efterfrågan. Räntan påverkar också kronans värde. Det tar tid innan en ändring får full effekt på priserna.

Så har styrräntan ändrats

Tabellen visar de tolv senaste ändringarna, med dagen då den nya räntan började gälla. Sedan 1994 har styrräntan som högst varit 8,91 %, i juli 1995, och som lägst −0,50 %, i februari 2016.

Vad en procentenhet betyder

Ett bolån på 2 000 000 kr med rörlig ränta kostar 20 000 kr mer per år, 1 667 kr i månaden, om bankens ränta stiger en procentenhet. Det är räkneexemplet före ränteavdrag. Bankernas räntor följer inte alltid styrräntan exakt, och lån med bunden ränta ändras först när bindningstiden är slut.

Styrräntan och börsen

Varför aktier reagerar på räntan, och hur börsen har rört sig när den amerikanska centralbanken lämnat räntebesked, står i Räntorna och börsen. Vad räntan gör med gamla obligationer står i Vad är en obligation?, och hur det gick när räntorna steg snabbt i Räntechocken 2022.

Källor

• Riksbanken, Styrränta, in- och utlåningsränta, med räntan per förändring, och styrräntan per dag sedan 1994 från Riksbankens räntestatistik, läst 5 nov 2026.
• Riksbanken, Så påverkar penningpolitiken inflationen, läst 5 nov 2026.