Stop loss: fungerar det?

Så fungerar ett fast stopp

Du köper en aktie för 200 kr och bestämmer att du säljer om den stänger på 180 kr eller lägre, 10 % under köpet. Stoppet ligger kvar på 180 kr även om kursen stiger. Det kan läggas som en stopporder hos banken eller mäklaren, se lektionen om ordertyper. Ett stopp garanterar inget pris: öppnar aktien långt under nivån blir försäljningen där.

Ett stopp mot att behålla

Här är vart och ett av bolagen köpt första börsdagen i varje månad sedan 3 jan 2000 och ägt i ett år, en gång med ett fast stopp och en gång utan. Den som sålde höll pengarna resten av året.

Utan stopp blev snittet för året +17,1 %.

Alla tre stoppen gav ett lägre snitt än att behålla aktien.

Med 10 % stopp såldes 52 % av köpen. I 65 % av dem stod aktien ett år efter köpet högre än priset den såldes för. Med 20 % stopp såldes 29 %, och i 67 % av dem stod aktien högre ett år efter köpet.

Stoppet skyddade mot de värsta åren. Det sämsta året utan stopp gav −87 %, med 10 % stopp −37 %. Att det kunde bli så mycket trots stoppet beror på att kursen kan falla förbi nivån på en enda dag. I snitt såldes det på −11,7 % med 10 % stopp.

Det testet inte visar

Bolagen är de som är störst i dag. De som gick i konkurs eller föll ur börsen saknas, och det är just där ett stopp hade gjort mest nytta. Testet säger alltså hur ett stopp har gått på bolag som klarade sig. Courtage och skatt vid varje försäljning är inte med, och inte heller att köpa tillbaka efter en försäljning. Testet räknar på stängningskurser; ett stopp som gäller under dagen säljer oftare.

Hur många aktier ett köp kan vara om du har bestämt var du säljer räknar kalkylatorn för positionsstorlek ut.